Arena

Per Wirtén

Per Wirtén är författare och frilansskribent som skriver för bland andra Dagens arena samt kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han var chefredaktör för Arena fram till 1 januari 2010 och var också en av tidningens grundare. 2010 kom hans bok "Där jag kommer från — kriget mot förorten", en fotvandring genom förorternas idéhistoria och det förakt som riktas mot dem. Pers senaste bok är biografin "Herbert Tingstens sista dagar" från 2013.


Skicka e-brev till Per Wirtén
Blogg
Arkiv 2014
› Visa senaste 10
oktober (12 st)
september (17 st)
augusti (16 st)
juli (12 st)
juni (9 st)
maj (12 st)
april (9 st)
mars (20 st)
februari (13 st)
januari (12 st)
Arkiv 2013
december (9 st)
november (7 st)
oktober (16 st)
september (13 st)
augusti (8 st)
juli (12 st)
juni (12 st)
maj (11 st)
april (11 st)
mars (17 st)
februari (13 st)
januari (12 st)
Arkiv 2012
december (5 st)
november (17 st)
oktober (15 st)
september (13 st)
april (1 st)
mars (14 st)
februari (13 st)
januari (13 st)
Arkiv 2011
december (11 st)
november (18 st)
oktober (14 st)
september (12 st)
augusti (15 st)
juli (18 st)
juni (11 st)
maj (8 st)
april (16 st)
mars (17 st)
februari (18 st)
januari (8 st)
Arkiv 2010
december (8 st)
november (15 st)
oktober (8 st)
september (10 st)
augusti (10 st)
juni (4 st)
maj (7 st)
april (11 st)
mars (18 st)
februari (22 st)
januari (24 st)
Arkiv 2009
december (3 st)

Ekelund vs Linton

BLOGGTEXT | Publicerad 2012-03-12 13:02   11 kommentarer

Det är beklämmande att läsa Fredrik Ekelunds artiklar om mångkultur, invandring och SD. Först i Sydsvenskan för något år sedan och nu i DN. Jag tyckte Magnus Lintons angrepp var klockrent. I dag försvarar sig Ekelund.

En utgångspunkt han har är att Socialdemokraterna och vänstern förlorat striden mot SD. Har dom? Jag tycker precis tvärtom. Den har varit framgångsrik. SD är fortfarande ett svagt och litet parti. Det sitter visserligen i Riksdagen, men saknar ändå stark röst i opinionsbildningen. SD är ett tyst parti. De är helt isolerade. Även de borgerliga partierna vägrar samarbeta.

Undersökningar visar att medborgarnas attityder till flyktingar och invandring blivit mer positiva. I nya Expo finns siffror om att de mest radikala rasistgruppena tappar mark. Sverige har för första gången sedan 1970-talet öppnat dörren för invandring. Kontrasten till många andra länder är enorm: Danmark, Nederländerna, Frankrike, Italien, Österrike, Ungern – i de länderna kan man verkligen säga att socialdemokratin och vänstern förlorat. Men i Sverige? Knappast. Här är läget trots allt ljusare. Den antirasistiska kampen har inte varit förgäves och verkar ha nått djupt.

Ekelund använder "upplysningen" som en fetisch, som tröst i ensamheten – som metafysik, skulle den verkliga upplysningsförsvararen Herbert Tingsten fnyst. På samma vis använder han "relativism" och "postmodernism" som hot. Inget av detta goda respektive onda förklaras närmare eller diskuteras av honom. Foucault gjorde misstaget att uttrycka sig hoppfullt, en kort tid, om Khomeini. Ekelunds självutnämnda upplysningsförsvarare på balkongen i Malmö försvarade, under många år, Lenin och Stalin. De där förenklingarna håller inte.

Jag har många gånger försökt förklara att jag är både värde- och kunskapsrelativist. Men jag inbillar mig att mina artiklar om mänskliga rättigheter och demokrati ändå – eller kanske just därför? – är ganska fläckfria. (Kulturrelativist hade jag varit för 100 år sedan när radikala antropologer formulerade den som antirasism, men i dag har globaliseringen gjort den helt irrelevant).

Det är denna brist på empiri, på förankring i debatten och samhällslivet, som gör Ekelund så obehaglig – som gör honom till nyttig idiot i SD:s kulturkamp. Är Magnus Linton opålitlig om mänskliga rättigheter för att han bejakar olika postmoderna idéströmningar och använder det utmärkta begreppet relationism om villkoren i en komplicerad öppen värld? Visa då det. Ta fram citaten.

Ekelund påstår att den så kallat kulturrelativistiska vänstern accepterar hederskultur och manschauvinistisk islamism. I sin tidigare artikeln pekade han ut Mona Sahlin för att hon haft huvudduk under ett moskébesök. Men var det inte Sahlin som först såg till att kampen mot hederskulturerna fick stöd och pengar? Har någon svensk politiker tagit så tydlig ställning mot rasismen? Är någon så hatad av SD? Bland många unga kvinnor i t ex Rinkeby och Tensta är hon fortfarande symbol för den starka rättighetsgrundade politiken. Var finns "den kulturrelativistiska vänster" som accepterar mäns våld mot kvinnor? Kan jag få citaten och artiklarna? Peka ut personerna. Javisst, Jan Guillou förnekade länge att det existerade hederskulturer - men han tillhör ju knappast "de postmoderna", utan hör väl mest hemma på Ekelunds balkong.

Arena var länge en symbol för den "pomo-vänster" som ger Ekelund ångest. Men var är artiklarna, som publicerades under mina år som chefred, där vi lade oss platt för den radikala totalitära islamismen, bortförklarade hederskulturer, var undanglidande om mänskliga rättigheter eller flörtade med nationell rasism? Den enda vänstertidning som verkligen svek var Ordfront magasin (allt annat än postmodern) när den svajade svårt om folkmordspolitiken i Bosnien.

Fredrik Ekelund påminner om Per Bauhn och Dilsa Demirbag Sten i deras bok Till frihetens försvar. Frihetens fiender finns överallt. Men när de ska leta hittar de inga alls – eftersom de letar på fel ställe.

Alla dagar litar jag mer på Magnus Linton i alla slags demokratifrågor, än på den konservativa vänster Ekelund tillhör. Den slutsatsen är baserad på erfarenhet.

Läs kommentarerUppdatera
Stäng
 

Skrivet av stettiner 2012-03-13 12:26

Ömma tår

Konstigt. Nu är alla rättrogna arga på stackars Fredrik. Ingen kommer ihåg en artikel han skrev ett par år innan "balkongmötet". Jag skickade in en liten insändare till Sydsvenskan då det begav sig:

""För två år sedan, i en polemik i Sydsvenskan, försvarade Fredrik Ekelund den invandrarmuslimska antisemitismen. Han hade också den goda smaken att jämföra de svenska judarna med andra världskrigets tyska nazister. Idag är invandrarrasismen inte längre lika rolig, klagar Ekelund. Så fort den riktas mot ”svennar” och inte bara mot judar, protesterar han (”Etniska svenskar föraktas”, 4/10). Då, för två år sedan, hade han ett enkelt recept: eftersom antisemitismen, enligt honom, uppstod 1967, som en följd av Israels ”ockupation”, var det hans bergfasta övertygelse att ”i samma stund som Israel lämnar de ockuperade områdena kommer en stor del av dem som nu drabbats av det antisemitiska giftet att bli kurerade från det”.

Jag kan inte minnas samma storm av fördömanden, som kommer Ekelund till del just nu. Tydligen trampade han aldrig på några ömma vänstertår den gången. Däremot fick han ordentligt med stryk för balkongartikeln, inte minst på Sydsvenskans kultursida.

Jag tycker inte synd om honom....

Anmäl

Skrivet av Per W 2012-03-13 12:29

Svar

Vilket datum publicerades den artikeln? I Sydsvenskan?

Anmäl

Skrivet av Varg i Veum 2012-03-18 17:04

Kul med propaganda

Annars brukar det ju heta från vänstersidan i sandlådan att "borgaran legitimiserar SD" för att SD "oftast röstar på borgarnas förslag" Det visar ju inte att de är ett "betydelselöst" parti. Särskilt inte så länge nazifobin frodas. Ett talande bevis är all den hysteri som uppstår Ekelund och andra som utmanar normen.

Anmäl
Skriv ordet i bilden och klicka på knappen 'Skicka' för att anmäla inlägget nedan.

Skrivet av Johnny 2012-03-21 19:25

Expo???

Expo är en kulturmarxistisk organisation som stämplar folk som rasister när de är kritiska till den katastrofala invandringspolitiken. Expo skall skydda regeringens politik från kritik genom att tysta medborgarna. Det är vidrig politik. Se till att alla utländska medborgare integreras i språk, arbete, bostad, skola och laglydighet i stället för att anklaga folk för rasister i tid och otid.

Anmäl

Skrivet av Claes E 2012-03-21 23:09

Det var då det.

Per W

Sydsvenskan 20040713 och 20040803

mvh

Sydsvenskans sökfunktion

Anmäl

Skrivet av stettiner 2012-03-22 12:10

??

Jag förstår inte.... "Det var då det" - är det Per W:s kommentar? Att, som Linton, plocka fram en gammal artikel kallas "klockrent", men den enda kommentaren till ett par år äldre artikel är "det var då det"?

Förresten, jag skickade in uppgifterna på Ekelunds och hans opponenters artiklar redan samma dag PW frågade, alltså 13/3.... Jag plockade fram de utan ngn Claes E:s hjälp. Däremot, när jag frågade om en gammal insändare från sena 90-talet, fick jag ingen hjälp av Sydsvenskan, utan blev skickat till stadsbiblioteket för att titta på gamla mikrofischer... Ingen mvh där, inte...

Anmäl

Skrivet av jo 2012-03-23 13:16

hallå pw

du säger alltså att du är både kulturrelativist och kunskapsrelativist. men hur ser du då på islamism och hedersvåld t ex? eller den gamla rasläran? och mänskliga rättigheter? hur skulle du precisera din relativism?

ibland låter det som att "pomo-vänstern" med "relativism" menar mest tolerans i största allmänhet. men tolerans är ju ett helt separat problem, och har inget i sig att göra med relativism, objektivism eller "absoluta sanningar" (ännu ett luddigt uttryck som relativister slänger sig med) att göra. linton verkar tro att för att vara (filosofiskt) skeptisk, nyanserad, tolerant, förstående etc, måste man vara relativist. detta är fel.

Anmäl

Skrivet av Per W 2012-03-24 11:39

svar

Du läser slarvigt. Jag skriver att kulturrelativismen blivit helt överspelad av globaliseringen. Om du läst bara en bråkdel av allt jag skrivit så vet du mina åsikter om islamism, hederskulturer och mänskliga rättigheter.

Värde- och kunskapsrelativism är ett slags hypotes jag satt upp för mig själv. Jag kommer fortsätta fundera över det tills jag dör, aldrig riktigt veta om min hypotes är rätt eller falsk. Du har helt rätt att man verkligen inte behöver vara relativist för att vara förstående och skeptisk. Och relativismen har många gånger använts som alibi för att slippa ta ställning, och för att obesvärat kunna glida in i Reinfeldtlandets förnöjsamhetsbubbla. Men det behöver inte vara så. Jag tror inte man kan beskylla mig för att vägra ta ställning i faktiska konflikter om människors rättigheter, demokrati, jämlikhet och frihet.

Det finns en bra bok för den som undrar. "Till relativismens försvar" av idéhistorikern Bosse Holmqvist. Det låter som en pamflett, men är en noggrann diskussion om några viktiga forskare inom humaniora som under mellankrigsåren var relativister av olika slag. Många av dem tog f ö tydlig ställning mot både nazism och kommunism - system som aldrig någonsin tolererade relativismen.

Anmäl

Skrivet av jo 2012-03-24 13:56

hallå pw igen

du menar (eller tror, antar etc) alltså att mänskliga rättigheter är förenligt med t ex kulturrelativism.

hur?

Anmäl

Skrivet av Per W 2012-03-24 14:12

svar

Nu skriver jag för tredje gången att jag inte är kulturrelativist, att hela den frågeställning är överspelad av globaliseringen.

När Frankrike skrev sin deklaration om de mänskliga rättigheterna efter revolutionen slog de bara fast att människan hade vissa rättigheter. de ansågs vara naturgivna. När USA skrev sin konstitution formulerade de sig lite annorlunda. De skrev "Vi anser dessa sanningar vara ostridiga, att alla människor skapats jämlika, etc etc". Amerikanerna skrev en text som egentligen bara var en överenskommelse om något de resonerat sig fram till. I de enkla orden "vi anser" låg en avgörande skillnad i grundinställning. Man kan ta ställning till olika värderingar och försvara dem kompromisslöst – men inte säga att de är absolut sanna. Mänskliga rättigheter är en sådan överenskommelse vi diskuterat oss fram till och många, kanske genom globaliseringen de flesta, funnit vara bra grund för fria liv och därför värda att försvara. Vi kommer fortsätta diskutera dem och de kommer fortsätta förändras.

Anmäl

Skrivet av jo 2012-03-25 01:14

replik

även om en frågeställning är överspelad eller irrelevant kan man ju ta teoretisk ställning i den. många frågor saknar praktisk relevans, åtminstone i gängse mening. men de kan ju icke desto mindre vara intressanta att resonera kring.

samma sak gäller ditt andra stycke: hur människor de facto har resonerat kring t ex mänskliga rättigheter, är i en principiell och värdefilosofisk diskussion helt irrelevant. man kan inte lösa moralfilosofiska problem genom att hänvisa till empiriska studier. eller jo vissa, men de är på en mindre abstrakt nivå.

låter som att fransmännen hänvisar till Locke? men brukar inte amerikanerna också tala om "god-given rights"?

det låter som att du vill motivera rättigheter som ett medel till något, eller? det låter som en rimlig hållning. kanske kan man säga så här? - alltså: 'mänskliga rättigheter är etiskt motiverade i den mån de leder till lycka och välmående'. en sådan utilitaristiskt klingande variant verkar inte så dumt. men locke och nozick skulle väl gå i taket. och muf, neo, norberg m fl antar jag.

Anmäl
Kommentera
Beskrivning
Rubrik
Alias
Kommentar
Din e-postadress
Skriv ordet i bilden
Du är som användare själv ansvarig för innehållet i dina kommentarer.
Böcker
Herbert Tingstens sista dagar
Herbert Tingstens sista dagar — Berättelsen om ett liv. (Bonniers 2013).
Där jag kommer från – Kriget mot förorten
Där jag kommer från – Kriget mot förorten
Kosmopolitik nu! – Demokratin måste korsa gränsen
Kosmopolitik nu! (Tankekraft förlag, 2009)
The Crazy Swede, en sann historia
The Crazy Swede, en sann historia (Norstedts, 2007)
Karl Lärka, fotograf
Kråk Ulof i Bäck å ana rikti fok Fotografier av Karl Lärka 1916-1934 (Modernista, 2004)
Europas ansikte
Europas ansikte Rasdiskriminering eller mångkultur (Norstedts, 2002)
Fattigdom
Tidigare ansåg de flesta av oss att fattigdomen var förlagd till den tredje världen. Fattigdom kopplades till bilder på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den fattiga världens storstäder. I dag är bilden mer komplicerad.
Populisterna
Populisterna En berättelse om folkets århundrade (Norstedts, 2000)
Ingen
bild
Etnisk boendesegregering
Etnisk boendesegregering – ett reportage (Boinstitutet, 1998)
Hellre fattig än arbetslös?
Hellre fattig än arbetslös? (Norstedts, 1997)
Berättelserna
Berättelserna. Mellanöstern efter kolonialismen. (Norstedts, 1996)
Ingen
bild
Resa på helig mark
Resa på helig mark Tillsammans med Göran Gunner (Verbum, 1990)