Per Wirtén är författare och frilansskribent som skriver för bland andra Dagens arena samt kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han var chefredaktör för Arena fram till 1 januari 2010 och var också en av tidningens grundare. 2009 kom ett urval av hans artiklar i boken "Kosmopolitik nu!". I augusti 2010 ger Bonniers ut Per Wirténs nya bok "Där jag kommer från" om förorten och den fjärde stadsrevolutionen.
Skicka e-brev till Per Wirtén
Rikedom som samhällsproblem
BLOGGTEXT | Publicerad 2012-02-05 11:50
Det är intressant hur många känslosvallningar bussturen till Solsidan för att spana in överklassen satt i gång. I dag leder det Peter Wolodarski till ett (som vanligt i hans fall) vältempererat försvar av stora förmögenheter. Varje påpekande att de superrika är ett växande samhällsproblem framkallar reaktioner i Sverige. I resten av världen är rikedom nu ett självklart problemämne. Inte bara inom vänstern utan även bland ekonomer på IMF (det finns länkar i tidigare blogginlägg jag gjort) och föreläsare på World Economic Forum. I morse hade Godmorgon världen, i sin andra timme, ett bra sådant inslag med olika röster om kapitalismens kris – kallat Kapitalism 4.0.
Jag måste erkänna att jag lite glömt platsen där protesterna först tog fart. Nämligen Wisconsin, USA. Minns ni? När guvernören Scott Walker inskränkte de offentliganställdas fackliga rättigheter utbröt enorma demonstrationer. Han lyckades vinna sakfrågan. Men nu har oppositionen lyckats samla in en miljon namn – i en delstat som är två stora städer och resten gles glesbygd –som kräver omval av guvernören, en s k recall. Enligt delstatens regler räcker 500 000 namn. Så i höst blir det nyval.
Upproret i Wisconsin var gnistan som tände 99%-rörelsen, som i sin tur tvingade in en rad samhällsfrågor i debatten. Utrymmet för vad som ansågs ok att säga, utan att anses som extremist, vidgades. Ojämlikhet är inte bara en fråga om individer utan om grupp, klass och struktur.
Att fackliga och andra aktivister i Wisconsin lyckats samla in en miljon röster säger något om stämningen i landet. Men recall-processer är principiellt tveksamma. Liknande regler för folkomröstningar i t ex Kalifornien var från början redskap för att skydda vanligt folk från plutokratisk maktkoncentration. Men har de senaste åren vänts till motsatsen. Rika företagsintressen kan med anställda snabbt samla in tillräckligt med namnunderskrifter för att få folkomröstningar om gynnsamma ändringar i regelsystem. I dag växer därför kraven att, med omsorg om demokratin och medborgares rättigheter, inskränka möjligheten till folkomröstningar.
De superrika vrider demokratin snett. Det extremt ojämlika skapar korruption. det handlar inte om elaka individer som spelar fult (dit Wolodarski vill ha debatten) men om kollektiva som handlar utifrån gemensamma och rationella gruppintressen. Det är en bland många orsaker till att de rika måste beskattas hårdare. Om bussresor kan utlösa sådana diskussioner även i den svenska ostkupan – och öppna den mot omvärldens diskussioner – är de bra.

Herbert Tingstens sista dagar — Berättelsen om ett liv. (Bonniers 2013).




Kråk Ulof i Bäck å ana rikti fok Fotografier av Karl Lärka 1916-1934 (Modernista, 2004)


Tidigare ansåg de flesta av oss att fattigdomen var förlagd till den tredje världen. Fattigdom kopplades till bilder på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den fattiga världens storstäder. I dag är bilden mer komplicerad.

bild


bild

