Per Wirtén är författare och frilansskribent som skriver för bland andra Dagens arena samt kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han var chefredaktör för Arena fram till 1 januari 2010 och var också en av tidningens grundare. 2009 kom ett urval av hans artiklar i boken "Kosmopolitik nu!". I augusti 2010 ger Bonniers ut Per Wirténs nya bok "Där jag kommer från" om förorten och den fjärde stadsrevolutionen.
Skicka e-brev till Per Wirtén
Bjästa
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-03-26 13:19 4 kommentarer
Kommentarerna till skandalen i Bjästa är bättre än jag befarat. Trodde alla skulle begrava huvudfrågan om manlighet och våld för att i stället diskutera trygga frågor om nätmobbning. Kanske så uppenbart här att ingen kan ducka längre. Nisha Besara bekriver det som hedersvåld. Ann Heberlein skriver också skarpt.
Förra året kom Ola Larsmos roman "Jag vill inte tjäna". Jag läser den på kvällarna. Med sin patenterat långsamma stil berättar han om samma våld för hundra år sedan. i Uppsala. Män som våldtog, köpte sex och märkte kvinnor med kniven. Läkare, professorer, studenter.
Jag märker hur lätt det är att bara moralisera. Bjästa handlar ju om strukturer. Samma som i Larsmos roman. Makt. Våld. Manlighetsideologin. Och mest av allt människors val att tiga. Skulle jag gjort annorlunda än prästen? Än rektorn? Rädslan är stark. Tryggheten lockande.
Som av en händelse läste jag Herbert Tingsten i går (igen): "'Att tiga' är ett drama som inte bara gäller tyrannierna. Det gäller oss alla. Att tiga: det är en tillflykt undan fördömandet av det som sker, en metod att komma ifrån den pinsamma insikten, att göra försoning med ondskan uthärdlig, att undvika ansvar med ett inte alltför stunget samvete. I tyrannierna är tigandet en ohygglig nödvändighet, hos oss är det en skam."
Och som av en annan händelse hittade jag en ny rapport från Amnesty om våldtäkter i de nordiska länderna "Case Closed". De rapporterade våldtäkterna ökar. I Sverige gällde nästan 25 procent av fallen flickor mellan 15 och 17 år. Linnéa i Bjästa var 14. Finland får mest kritik. Sverige också en hel del. En slutsats är "Amnesty International calls on the Nordic governments to establish an independent monitoring mechanism to systematically analyze all rape investigations that are closed before coming to trial, and to report on the reasons." Bra förslag. Gör det.
Nu ska jag åka till Plantagen i Hallunda och köpa blomsterfröer. De behöver drivas upp till sommaren. Varje vår, samma sak, alla fönsterbräden fulla med små gröna skott. Sak se om man kan så fleråriga daggkåpor i år. Jorden har börjat dofta. Den är svart. Två krokusar blommar i backen.
I senaste Arbetaren skriver Anna-Klara Bratt om sjukförsäkringsdebatten med hjälp av Björn Johnsons bok. Jag har rivit ut och sparat.
Och i Flamman börjar äntligen en mer konstruktiv debatt om medelklassen öppnat sig. Dags att sluta demonisera medelklassen. Det är borgerligheten i stenhus och lyxvillor som är problemet – inte mina grannar i radhuslängan.




Kråk Ulof i Bäck å ana rikti fok Fotografier av Karl Lärka 1916-1934 (Modernista, 2004)


Tidigare ansåg de flesta av oss att fattigdomen var förlagd till den tredje världen. Fattigdom kopplades till bilder på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den fattiga världens storstäder. I dag är bilden mer komplicerad.

bild


bild


Skrivet av Henke 2010-03-27 03:22
"handlar JU om strukturer"...?
Vilka strukturer avses då? Det specificeras eller nämns aldrig när genusprästerskapet formulerar sina diffusa trossatser.
Själv anser jag (kan förstås inte skriva "vet") att våld och våldtäkter handlar om psykologi, kultur och moral, alla stadigt grundade i vår fundamentala biologi och evolution.
Skrivet av Per W 2010-03-27 12:31
svar
De brukat kallas patriarkala. Hört om det? Manlighetens globala krig mot kvinnorna. Våldtäkt handlar om maktutövning och att befästa makt – inte evolution. Diffust? Knappast.
Skrivet av KG Hammarlund 2010-03-27 15:03
strukturer och offer
Om vi accepterar strukturernas roll (vilket verkar befogat) är det också uppenbart att vi har att göra med två offer: den våldtagna flickan och förövaren - väldtäktspojken (han var 15 år). En mycket välvillig tolkning av vuxenvärldens brist på agerande är att de faktiskt såg detta och därför inte 'tog ställning för flickan' som Uppdrag Granskning ständigt efterfrågade (på ett sätt som gav mig känslan att de också skulle ta ställning mot pojken). Men vuxenvärldens primära ansvar är inte att döma utan att stödja dem som behöver stöd, vilket i detta fall faktikst var två personer. Det allvarliga är inte avsaknaden av 'ett ställningstagande' utan att man inte gjorde tillräckligt för att ge flickan det stöd hon behövde och att man inte heller gav stöd åt pojken (då hade kanske också våldtäkt nr 2 kunnat förhindras). Man kan inte lämna en 15-åring ensam med skulden!
Den 'trygga'(?) frågan om nätmobbning förtjänar också i högsta grad att diskuteras. Det blev ju i Uppdrag Granskning tydligt att skolledningen saknade varje insikt i vad som händer på de sajter/fora där skolans elever tillbringar mycket tid. Det är inte frågan om något antingen/eller.
Skrivet av Per W 2010-03-27 16:19
svar
Hej KG! Ja, du har ju naturligtvis rätt. Och man kan ju anta att prästens agerande styrdes av just detta för kyrkan så typiska synsätt. Och ändå blev det så fel. Det är trots allt skillnad på det våld flickan (och många andra kvinnor) utsatts för och den skuld pojken kommer plågas av. Kan man säga att även den privilegierade parten befrias när ett förtryckande system raseras - i det här fallet patriarkatet?