Per Wirtén är författare och frilansskribent som skriver för bland andra Dagens arena samt kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han var chefredaktör för Arena fram till 1 januari 2010 och var också en av tidningens grundare. 2009 kom ett urval av hans artiklar i boken "Kosmopolitik nu!". I augusti 2010 ger Bonniers ut Per Wirténs nya bok "Där jag kommer från" om förorten och den fjärde stadsrevolutionen.
Skicka e-brev till Per Wirtén
Var är liberalerna?
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-02-05 12:59
Läs Isobel Hadley-Kamptz kritik av var svenska liberaler tagit vägen i dagens Expressen. "Aldrig tidigare har vi haft så lite frihetlighet i svensk politik." "Liberalism har kommit att beteckna det som är bra för näringslivet." Viktigt och träffande.
Jag skriver i dagens Sydsvenskan om likheten mellan hur segregeringspolitiken växte fram i amerikanska Södern och islamofobin i dagens Europa. Artikeln är så kort att jag lägger in den här:
I sin nya Rebirth of a Nation skriver historikern Jackson Lears hur segregeringen i amerikanska södern tog form. Jag ser dagens Europa med boken som spegel. Det är obehagligt.
En fransk kommission föreslog förra veckan förbud för heltäckande slöja i offentliga rum, som tunnelbanor och sjukhus. Schweiz har förbjudit minareter. I Danmark är politikens tonläge uppskruvat. Och i Sverige betraktar regeringen nu svenska muslimer som en säkerhetsfråga.
Skruven dras åt kring en utpekad grupp. Varje nytt varv kan verka bagatellartat. Men den rör sig i bestämd riktning.
Även den amerikanska utvecklingen var långsam. Den rasåtskiljande ordningen, som kallades Jim Crow, blev möjlig efter 1877 när ockupationen av de besegrade Sydstaterna upphörde. Men tog drygt 20 år att fullborda i ett samspel mellan militanta vita aktivister och flata kompromisspolitiker. Våld och regelverk i små steg. Segregeringen grep in i ett läge när folkvalda svarta tagit plats i politiken, fått fart på egna företag och rasgränser mellan människor börjat flyta. Inte olikt Europa i dag. Då som nu piskades processen på av mardrömmar om sex, maskulinitet och kvinnors heder. Den lovade kulturell trygghet i ett läge av snabb samhällsförändring, skriver Lears.
Problemet var USA:s konstitution. Det gällde att hitta rasregler som rundade den. När Paris föreslår burqaförbud är uppgiften den samma. Men nu är det i EU:s stadga för grundläggande rättigheter man måste hitta kryphål.
I USA öppnades slussarna 1883 när Högsta domstolen dömde att privata företag och enskilda kunde segregera människor efter hudfärg. Det franska förslaget verkar vara ett försök att få liknande juridisk acceptans för förbud i ”rum” i motsats till ”platser”. Då kan delar av offentligen, så småningom även vallokaler, stängas för de oönskade.



Kråk Ulof i Bäck å ana rikti fok Fotografier av Karl Lärka 1916-1934 (Modernista, 2004)


Tidigare ansåg de flesta av oss att fattigdomen var förlagd till den tredje världen. Fattigdom kopplades till bilder på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den fattiga världens storstäder. I dag är bilden mer komplicerad.

bild


bild


