Per Wirtén är författare och frilansskribent som skriver för bland andra Dagens arena samt kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han var chefredaktör för Arena fram till 1 januari 2010 och var också en av tidningens grundare. 2009 kom ett urval av hans artiklar i boken "Kosmopolitik nu!". I augusti 2010 ger Bonniers ut Per Wirténs nya bok "Där jag kommer från" om förorten och den fjärde stadsrevolutionen.
Skicka e-brev till Per Wirtén
Hårda franska ord
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-02-21 18:23 3 kommentarer
Jag skrev tidigare att Marguerite Duras stod på listan. Jag var och lånade några och fattar inte varför jag inte läst tidigare. Har nu klarat "Älskaren" från kolonierna och "Smärtan" från nazitysklands sista dagar – båda från skeenden som definierat Europa. Och hon skriver så skoningslöst hårt. Inte coolt som andra med korta meningar. Hos hennes skapar kompressionen i stället maximal expressivitet. När jag läser och ser tillbaka på passerade meningar ser jag hur de förkolnats. Att läsa är som att vandra genom ett språk som förstör sig självt. Hårt och totalt utan kompromiss. Ellroy är en sentimentalist bredvid Duras.
I senaste Flamman läser jag ledaren och börjar undra. Aron Etzler argumenterar för schyssta samhällsvärden: inflytande över meningsfullt arbete, dagar utan stress, ökad jämlikhet, etc. Men han gör det utifrån nåt slags program han kallar naturalism: värdena stämmer överens med människans natur. Menar han att detta alltså sitter i människors gener? Jag som trodde att vi kommer fram till vad som är bra genom att reflektera, prata, leva och dra slutsatser. Att vi gemensamt kommer fram till vad som är bra för människor, t ex jämlikhet och frihet, genom diskussion – så kallad demokrati (remember?).
Den som hänvisar till "natur", "vetenskapliga sanningar" eller "gud" ger upp människans självbestämmande. Det goda blir förutbestämt. Upplysningens idé var däremot att människan kan ställa sig över ödet, oavsett det kallas gener eller tradition eller annat arv.
Det är alltid frestande att hänvisa till "människans natur". Men farligt. Man åker snabbt på pumpen. Det är fullt möjligt att idén om jämlikhet ligger i "människans natur". Men nästa dag kommer nån biolog och säger att mäns dominans, människans vilja till våld eller annat olustigt också är bestämt av "människans natur". Bättre att lita på människors förmåga att tillsammans dra slutsatser om hur världen ska ordnas, vad som får oss att må bra – och skita i vad som är människans natur och inte människans natur.
Nu rullar en trygghetsvåg där många vill ha en fast "natur" att vila sig mot. Vi kan enas om olika politiska värderingar. Men jag väljer nog att grunda dem annorlunda.
Nu ska jag fortsätta med Duras kallhamrade romaner. Där finns ingen nåd, varken från gudar, öde eller natur. Ingen rolig värld. Friheten är en tung börda.
Kråk Ulof i Bäck å ana rikti fok Fotografier av Karl Lärka 1916-1934 (Modernista, 2004)
Tidigare ansåg de flesta av oss att fattigdomen var förlagd till den tredje världen. Fattigdom kopplades till bilder på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den fattiga världens storstäder. I dag är bilden mer komplicerad.
bild
bild
Skrivet av Aron Etzler 2010-02-23 10:16
Replik
Per, jag är imponerad av ditt intellekt om du reflekterat och diskuterat dig fram till att du mår bra av att arbeta utan stress eller om du pratat dig fram till att du tycker om att träffa dina barn. Det verkliga provet är dock att se om du lyckas reflektera eller prata dig fram till raka motsatsen (eller besluta det demokratiskt tillsammans med andra).
Skrivet av Per W 2010-02-23 10:28
svar
Hej Aron, ja du, det där är väl ett problem som många av oss skribenter delar, dvs att vi drivs av övertygelser och älskar att säga mot och opponera. Jag tror du också har en släng av det – annars skulle jag inte läsa dina ledare. Om jag klarar att fatta demokratiska beslut med andra får du nog fråga mina gamla arbetskamrater om. Men viljan att opponera lärde jag mig i den ultrademokratiska folkrörelse jag en gång växte upp i – missionsförbundet – där alla alltid var i opposition till alla andra och ändå var sams.
Skrivet av Facklig rätt 2010-02-23 14:57
Frihet?
Du som snackar så mycket om frihet, vet du om hur det står till med yttrandefriheten, organisationsfriheten och de fackliga rättigheterna för de som arbetar på distributionslagret (Samdistribution) för dit förlag Bonniers? Friheten är en tung börda! Till exempel måste man kanske tänka på hur det förlag man väljer när man vill ge ut böcker agerar mot sina anställda. Ni författare har mycket makt, använd den.